En fjantig Fantis
Inte kan man tro att det är samma häst som jag köpte för 1 år och 2½ månad sen! När hon omusklad tog galopp först efter 120 km/h och ändå var det kanske bara 1½-2 galoppsprång, hon vågade inte galoppera.
Med tiden lärde hon sig att det var kul! Nu gör hon nästan galoppombyten!!
Från att springa igenom och på bommarna så de flög åt alla håll och kanter till att hoppa kombinationer, höjder och riktigt läskiga hinder! Lite stressad blir hon när det blir långa serier, men det kommer mer och mer igen.
Efter två ordentliga vurpor från hästryggen mitt i ett hoppsprång båda gångerna på två olika hästar så blev jag lite hopprädd och iom Floras orutin blev osäker när jag inte vågade lika mycket. Blev ett bakslag i hoppningen för våran del, men nu är vi på gång igen!
070820 - Strax innan jag flyger av
Första avramlingen 070720, minns inte höjden men hästen var Spokane och det blev två ordentliga smällar på huvudet. Men jag klarade mig precis från att svimma. hoppade upp igen och tog två små språng innan jag skrittade av, omtumlad.
Exakt en månad senare (bilden) hoppade jag kombination med Flora, hon kom fel på sista hindret och nästintill stannade och hoppade av, jag hamnade i väldigt dålig balans och dundra i backen, huvudet först den här gången med, svimmade nog av en kort sekund för minns inte riktigt hur jag gled eller rullade in under staketet bland tistlar och brännässlor. Jag försökte hoppa upp men när allt svartnade igen så var jag tvungen att lägga mig ner igen. Kom inte upp i sadeln på några dagar.
Men Flora och jag slog hennes höjdrekord med ryttare på ryggen efter olyckan! 105 cm är vad vi hoppat ihop nu.
Mikaela fick hoppa henne mer våren -08 för att få henne mer säker på hinder igen, men nu när jag kommit upp igen och vågar lite mer tack vare Mandarin, en kompis häst som jag fått hoppa som jag tycker är väldigt säker på hinder och även fått provat hoppa Bulan som är en annan kompis häst.
Floras och min debuttävling på 100 cm blev tyvärr inte av. Självklart ska hon få balltramp, hon som aldrig varit skadad så länge jag ägt henne! Vill gärna göra den debuten på en klubbtävling så får vänta till höstterminen igen.
Just nu ska hon bara bli bra igen så vi kan börja träna igen!
Hon är ju lite speciell och fast jag tycker hon är jättelätt att rida, känns som jag bara sitter och åker runt på henne så har de få andra som ridit henne faktiskt haft det svårt..
1. 070527 2. 080424 3. 080510 4. 080513 5. 080516
1. Sara red andra gången på Flora, som dessutom var bara i början på sin utbildning då. Så hon red Flora riktigt bra!
2. Mikaela andra eller tredje gången hon hoppar Flora, hon blir fortfarande väldigt stark när Mikaela hoppar henne.
3. En som provred Flora för eventullt köp. De passade inte alls ihop, kort och gott skulle det ta väldigt lång tid innan de skulle kunna funka ihop. Hon var en rutinerad ponnyryttare som hade ridit det mesta. Hon blev iaf glatt överraskad över en så fin travare när jag red henne.
4. Karr provred henne första gången, tog en liten stund innan hon hittade knapparna.
5. Mamma vågade sig upp på henne, hon har fegat många gånger, jobbigt tyckte mamma. Men till slut fick hon kläm på det och höll inte igen så mycket.
Sammanfattningsvis så är det ju väldigt mycket häst att rida. Mycket ben och vikt, ju mer tyglar man tar desto starkare och spändare blir hon. Fast hon går framåt fort så kräver hon massor ben, där många missar, då menar jag verkligen många.
Nu går hästarna på bete, Spokane och Flora står inne på nätterna. Mysigt för dem!
Med tiden lärde hon sig att det var kul! Nu gör hon nästan galoppombyten!!
080506 - Lekande lätt på ridbanan.
Från att springa igenom och på bommarna så de flög åt alla håll och kanter till att hoppa kombinationer, höjder och riktigt läskiga hinder! Lite stressad blir hon när det blir långa serier, men det kommer mer och mer igen.
Efter två ordentliga vurpor från hästryggen mitt i ett hoppsprång båda gångerna på två olika hästar så blev jag lite hopprädd och iom Floras orutin blev osäker när jag inte vågade lika mycket. Blev ett bakslag i hoppningen för våran del, men nu är vi på gång igen!
070820 - Strax innan jag flyger av
Första avramlingen 070720, minns inte höjden men hästen var Spokane och det blev två ordentliga smällar på huvudet. Men jag klarade mig precis från att svimma. hoppade upp igen och tog två små språng innan jag skrittade av, omtumlad.
Exakt en månad senare (bilden) hoppade jag kombination med Flora, hon kom fel på sista hindret och nästintill stannade och hoppade av, jag hamnade i väldigt dålig balans och dundra i backen, huvudet först den här gången med, svimmade nog av en kort sekund för minns inte riktigt hur jag gled eller rullade in under staketet bland tistlar och brännässlor. Jag försökte hoppa upp men när allt svartnade igen så var jag tvungen att lägga mig ner igen. Kom inte upp i sadeln på några dagar.
Men Flora och jag slog hennes höjdrekord med ryttare på ryggen efter olyckan! 105 cm är vad vi hoppat ihop nu.
Mikaela fick hoppa henne mer våren -08 för att få henne mer säker på hinder igen, men nu när jag kommit upp igen och vågar lite mer tack vare Mandarin, en kompis häst som jag fått hoppa som jag tycker är väldigt säker på hinder och även fått provat hoppa Bulan som är en annan kompis häst.
Floras och min debuttävling på 100 cm blev tyvärr inte av. Självklart ska hon få balltramp, hon som aldrig varit skadad så länge jag ägt henne! Vill gärna göra den debuten på en klubbtävling så får vänta till höstterminen igen.
Just nu ska hon bara bli bra igen så vi kan börja träna igen!
Hon är ju lite speciell och fast jag tycker hon är jättelätt att rida, känns som jag bara sitter och åker runt på henne så har de få andra som ridit henne faktiskt haft det svårt..
1. 070527 2. 080424 3. 080510 4. 080513 5. 080516
1. Sara red andra gången på Flora, som dessutom var bara i början på sin utbildning då. Så hon red Flora riktigt bra!
2. Mikaela andra eller tredje gången hon hoppar Flora, hon blir fortfarande väldigt stark när Mikaela hoppar henne.
3. En som provred Flora för eventullt köp. De passade inte alls ihop, kort och gott skulle det ta väldigt lång tid innan de skulle kunna funka ihop. Hon var en rutinerad ponnyryttare som hade ridit det mesta. Hon blev iaf glatt överraskad över en så fin travare när jag red henne.
4. Karr provred henne första gången, tog en liten stund innan hon hittade knapparna.
5. Mamma vågade sig upp på henne, hon har fegat många gånger, jobbigt tyckte mamma. Men till slut fick hon kläm på det och höll inte igen så mycket.
Sammanfattningsvis så är det ju väldigt mycket häst att rida. Mycket ben och vikt, ju mer tyglar man tar desto starkare och spändare blir hon. Fast hon går framåt fort så kräver hon massor ben, där många missar, då menar jag verkligen många.
Nu går hästarna på bete, Spokane och Flora står inne på nätterna. Mysigt för dem!